BARA DÅRAR RUSAR IN

man har ju lärt sig ett och annat de senaste 9 åren

man lär sig att inte ta nån skit

man lär sig att tyda magkänslan

man lär sig att klara sig själv

man lär sig att gå vidare osv.

det är inte mycket som biter på än nu kan jag säga. 

jag stänger av så lätt

jag kan såklart falla dit

det är inte svårt det heller

men sen kan jag vända DIREKT

det är bara att ta ett andetag och ladda om

vid första magkänslan börjar jag bearbeta, släppa och dra vidare.

jag fäller inte ens tårar längre, för varför ska jag det? till vilken nytta? det finns inga tårar kvar kan jag säga. dom tog slut förra sommaren. och förtjänade han det? NEJ

förtjänar någon mina tårar? nej. 

TACK OCH HEJ

JUST DET!

NY HEADER?

nu har jag bytt header här på bloggen. vad tycker ni? carl-henrik ska hjälpa mig med en helt ny blogg någon dag, då det inte blev gjort idag. men än sålänge så stannar jag här. försökte i alla fall med en liten uppfräschning. väldigt liten dock.. hehe. 

DET VÄNTAR NÅGOT ANNAT RUNT HÖRNET

saker händer, människor händer, det går helt enkelt inte att stoppa alltid. just nu lever jag på något slags lyckorus och då tänker jag inte så mycket. inte så mycket djupa tankar i alla fall, ingenting som blir bra att sätta ord på. varför är det så?

imorgon är det en vecka till nya lägenheten. 7 dagar. helt fantastiskt! det här kommer alltid vara början på mitt liv här i stockholm, alltid. men det är också dags att gå vidare, vidare till något mer glatt. vidare till nya äventyr och dags att börja skriva en ny bok.

imorgon startar bellis och jag dagen tidigt med fotografering på stockholms folktomma gator, det ska bli roligt! puss o kram

MAN MÅSTE DÖ NÅGRA GÅNGER INNAN MAN KAN LEVA

okej sov en timma inatt och har nu bäddat ner mig i pyjamasen uppe i Umeå, jag ska alldeles strax dra ner rullgardinen och sova (18:16).

men jag kan inte låta bli att tänka på alla fina kärlekshistorier jag haft under den senaste tiden, korta men fina. en puss i pannan av någon man pratat med en timme eller två, en överrumplande och överraskande kyss i en taxi, nybryggt kaffe till nyhetsmorgon, en ölrunda och pirr i magen med någon man skrivit med elva timmar om dagen i flera veckors tid.. ja, jag kan fortsätta länge.

det är så jävla fint men tråkigt att man inte får göra om det, igen och igen och igen. godnatt

FÖR VEM FAN BRYR SIG EGENTLIGEN?

ont i magen, besviken och orolig.

vet ni att den enda man verkligen kan lita på är sig själv?

alla kommer alltid försöka göra allt till sin egen vinning. det finns ingen idag som tänker mer på någon annan än sig själv. 

jag tillhör fel kategori av människa känner jag. jag nedprioriterar mig själv hela tiden. och sitter här med det dåliga samvetet fast jag bara agerat som "alla andra".

"be aldrig mer om ursäkt för sakerna du aldrig gjorde" är en jävligt bra mening håkan. och den ska jag ta med mig mer och mer för varenda jävla dag.

allt är ett spel, det handlar om tur och om timing. 

KÄNSLOKAOS

visste redan när jag vaknade upp imorse att det här skulle bli en dålig dag. kände det i hela magen att peppen var låg. försökte vända det, hämtade upp bella för en utflykt. vi åkte till bromma blocks och sedan täby centrum. 

hittade min drömkudde som jag velat köpa jättelänge, tänkte ta farmors presentpengar till det, men åkte hem utan den. köpte två toppar för en tredjedel av kuddpriset istället.

la idag mitt första egna bud i en budgivning, förlorare budgivningen. känts som hela världen rasat. försökt hitta motivation och positivitet i människor i min omgivning som istället bara fått mig att bli mer osäker, TACK för det. (ironi)

världens bästa bella gjorde i alla fall chokladbollar till mig och vi satt och skrattade åt fula lägenheter på hemnet, det var välbehövligt.

och kvällen fortsatte med att soulmate bjöd på mat och vi drack vin. gott och mysigt. ligger nerbäddad i hennes soffa nu, sömnlös mellan alla tårar. fan vad jag har gråtit idag. jag-vill-ge-upp-allt-och-sluta-leva-känslorna har visat sig igen och det skrämmer mig.

imorgon ska jag flyga igen efter en långdragen strejk. sen har jag semester i tusen dagar (känns det som) som dessutom är helt oplanerad. fy fan vad allt känns meningslöst. 

ska väl gråta lite till innan jag somnar. enda sättet att rensa tankarna och känslorna. blir ju inte bättre av att han som man tror är intresserad påriktigt skriver "det är väl det man har vänner till". jises alltså. världen är ju helt jävla uppochner. jag vill säga upp mig från allt omedelbart och dra långt härifrån. 

MAN BA: JÄVLAR VAD SNYGG MAN VAR EN GÅNG I TIDEN

herregud, kan inte titta på gamla bilder, för man var ju så jävla snygg då, och lycklig. tror mest det är det, att jag typ känt mig ganska ledsen och trött det senaste året, så när man ser gamla bilder blir det så jävla tydligt att det är DET som saknats nu. men jag känner mig gladare nu, och jag är påväg mot bättre tider och jag är sjukt positivt inställd inför mitt bankmöte imorgon och kommande lägenhetsköp osv. HEJA HEJA!

förövrigt har dagen varit lite walk down memory lane.. det är vårkänslor, simons första skiva spelas i bilen, jag kör på samma gator jag åkt på i alla år. alla känslor man alltid känt alla vårar i den här stan, bara dyker upp igen. hur kär man har varit, hur ledsen man har varit och ja, man minns precis allt.

det är konstigt vad en årstid eller årets första solsken kan göra med hjärtat, det är fint.

STORSTADS-ABSTINENS

nu har jag varit i småland och hos familjen i 10 dagar imorgon. jag har haft superfin kvalitetstid med underbara vänner, som senast igår när emelie och jag lagade supergod mat och idag med shoppingrunda tillsammans med sofia.

min bebis har inte mått alls bra dessa dagar så på sätt och vis var det väl lika bra att resan ställdes in, så jag fick ta hand om honom. stackars hjärtat

det har snöat hur mycket som helst, vilket gör att allt ser ut som en saga, helt fantastiskt. men imorgon åker jag hemåt. jag saknar min lägenhet, första gången på ett bra tag jag känner så. jag saknar även jobbet och alla fina vänner. 

min lediga tid framöver ska spenderas på bästa möjliga vis! sleepover med johanna, bio och äta semelwrap på tösses med lisa, mys med isabella, bio med pearl, fika med carl-henrik, catch-up med ilias, bebismys hos emelie, kanske en dagstur till london med evelina, dejt och bio med soulmate mm. så himla fina planer, håller tummarna för att precis allt ska bli av!

jag längtar verkligen.

JÄVLIGT SJUKT ÄNDÅ.

på samma sätt som jag kan få så ont i magen av tanken på vår relation, alla samtal jag ringde i desperation för att jag ville att du skulle svara, alla nätter jag låg hemma med ont i magen för jag inte visste om du skulle komma hem eller inte, alla gånger du skrek på mig för att jag grät

på samma sätt kan jag sakna när vi storhandlade och lagade lördagsmiddagar. hur sjukt är inte det egentligen?

KÄNDE DU MIG GENOM ANTENNERNA OCH SATELLITERNA?

när någon av ens vänner säger "jag känner en varm och fin känsla"
när man pratar om honom

telefonen plingar till och man vill inte ens öppna meddelandet
bara för att få ha kvar hans namn på displayen

när konversationer håller på en hel dag
om allt och ingenting

ni skrattar åt varandra och förstår varandras ironi
från allra första stund

så är det just nu.
ska bara våga fråga när vi ska ses igen

OM ALLT OCH INGENTING

det händer saker i mitt liv varje dag, så konstiga saker. så lustiga människor med så konstiga beteenden, så mycket tankar och känslor som man inte alls förstår sig på. har alla det likadant eller gäller det bara mig? går inte en dag utan att det händer något som är värt att berätta.

men man ska väl lära sig något av allt, och bli en bättre person antar jag. något jag vill hylla hos mig själv nu är att jag börjat känna efter och våga säga nej till saker när jag inte orkar. jag har flera gånger den senaste tiden antingen "ställt in" eller "skjutit upp" vissa saker för att jag hellre vill sova eller vara hemma.

innan hade jag haft sån himla ångest över det, och fått så dåligt samvete, men nu får jag inte det längre. för mitt liv är mitt liv, och mina val ska jag göra för mig själv och ingen annan. SÅ himla skönt att ha kommit till den punkten.

THE GOLDEN YEAR

idag sken solen och jag bara kände livet fyllas med mer energi, som att jag blev helt fylld med idéer och tankar kring det här året. vad jag vill göra och vad jag borde ändra. sitter här nu med min bok "the golden year" av hannah och amanda, som jag fick av mina fina vänner i födelsedagspresent. bästa peppboken! och det nya året startar NU!

förresten måste jag bara nämna ödet, att det verkligen finns. någon som jag träffat tidigare utan att reflektera över det, hörde av sig. vi har skrivit konstant i två dagar nu, och ni vet när man blir sådär löjligt glad när det piper till i telefonen, DEN känslan.

HELA LIVET VAR ETT DISCO

rimligt att sitta på nattbussen hem från jobb 02:46 en söndagmorgon efter att ha åkt hemifrån 10.59 haha. När jag åkte hemifrån var det lixom lördag?

satt bredvid tre pojkar på tuben som var i gasen. dom hade varit på amba ikväll där "det var fett nice" och där det "gav bra utdelning" haha. alltså dom gjorde mig så peppad och lycklig.

TÄNK! här har jag jobbat hela jävla dagen/kvällen/natten och dom hade haft bästa utekvällen och säkert druckit alldeles för mycket shots. 

sitter med ett leende på läpparna nu och längtar till jag är en av dom, på nyårsnatten. dock blir jag aldrig 21 igen, men får göra det bästa av situationen.

godnatt, senare idag blir det rea-shopping på NK följt av jobb med favoriterna, PUSS!

FIKADEJT

träffade gabriel för en fika idag. vi pratade om vad vi väntar oss av 2015, vad som ska hända, vad vi önskar och vad vi vill förändra. det sätter alltid igång en massa tankar när man träffar någon man inte träffar särskilt ofta, allt sätts i så andra perspektiv. låter så djupt kanske, men man pratar om sådant som man redan ältat sönder med sina närmaste och så får man "säga det på nytt". det är härligt

det enda vi kom fram till var i alla fall att vi inte skulle ha några direkta löften och båda var ganska överrens om att vi vill resa mycket. ja, det var väl det. och så en massa skratt förstås, och en himla god saffranskaka. det var den stunden

EN VÄLBEHÖVLIG HEMMA-DAG

igår var jag vaken 22 av dygnets 24 timmar, så jag hoppades och bad till gudarna att jag skulle få sova imorse, och det fick jag. har sedan dess tittat på paradise hotel, revenge, postat julkort, betalat räkningar, rapporterat tider osv osv osv. jag har varit jätteduktig helt enkelt.

börjar bli klar med alla mina viktiga saker så tänkte se igen på de avsnitt från julkalendern som jag missat innan jag gör iordning något gott att äta. har egentligen lust att handla mat och även osthjärtan men tänkte FÖRSÖKA att inte göra av med en enda krona idag.

evelina och jag pratar om ett projekt, att försöka leva på 100 kronor om dagen i januari. vad tror ni om det? så gör man inte av med något ena dagen, så har man 200 kronor till nästa dag. bra va? det är värt ett försök!

MUSIKHJÄLPEN

nu har det börjat, jag grät när dom klev in i buren strax efter klockan tio ikväll. direkt får jag den här känslan av att december är här, av att året snart är slut. av att det snart är julafton med familjen och en nyår med vänner, dans och champagne.

det är en speciell känsla i magen, som säger att det är dags att knyta ihop året. 2014 har varit ett så himla dåligt år ändå, fast bra såhär mot slutet. ja, jag vet inte vad man ska säga riktigt. ett år har såklart alltid upp och nedgångar, men känns som nedgångarna varit lite fler i år än vanligt.

det ska bli ändring på det. jag ska skriva min nyårskrönika för att summera året, sedan ska jag ta emot 2015 med öppna armar, en massa mål och med min "the golden year"-bok i beredskap ska det bli mitt golden year. DET SKA JAG SE TILL!

JAG GJORDE ALLTID MITT BÄSTA FÖR DEM JAG ÄLSKADE

WORD

jag är så trött på människor som inte är hövliga, människor som inte kan be om ursäkt, eller säga förlåt. trött på människor som inte kan se när dom själva gör fel, och även om man inte själv tycker att man gjort fel, kanske det ändå är läge med en ursäkt då någon annan tagit illa vid?

jag ger alltid allt av mig själv, bryr mig, ger alla tiotusen chanser men det är dags för mig att lära mig. jag ska bara bry mig om de människor som förtjänar mig. mina fina bästa vänner. SÅ DET SÅ!

VI VAR LUFT OCH INGET MERA

man har ju olika människor i sitt liv, alla är indelade i olika fack kan man säga. vissa människor ser man som någon i sin inre krets, några är vänner från förr som man bara hörs med ibland, andra träffar man bara när man vill dricka vin.. osv osv. ja ni känner igen det där.

MEN sen ibland så vaknar man upp ur sin egen lilla indelning och inser att personerna i ens närhet inte alls har placerat mig på samma plats som jag satt dom. OCH det är lite ledsamt. man märker sånt här särskilt mycket när något speciellt händer i ens liv. 

som nu, när jag opererat mig och dessutom mått dåligt större delen av året. de personer som jag "tycker" borde bry sig, höra av sig och verkligen finnas där, gör inte det. medans någon jag inte pratat med på över 2 år (!!) hör av sig och frågar hur jag mår efter operationen och önskar mig lycka till. DET NI, DET ÄR JÄVLIGT FINT.

VILL DU HA EN IDIOT LÄGG DIN HAND I MIN

okej. jag har precis önskat han som förstört hela det här året lycka till med sitt nya förhållande.

och sagt att jag verkligen menar det, vilket jag inte alls gör.

vad är det för fel på mig?