på samma sätt som jag kan få så ont i magen av tanken på vår relation, alla samtal jag ringde i desperation för att jag ville att du skulle svara, alla nätter jag låg hemma med ont i magen för jag inte visste om du skulle komma hem eller inte, alla gånger du skrek på mig för att jag grät
på samma sätt kan jag sakna när vi storhandlade och lagade lördagsmiddagar. hur sjukt är inte det egentligen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar